Oförstörande Prövning (OFP)
Nordic NDT utför oförstörande provning med certifierad personal enligt EN ISO 9712 och inom ramen för vårt SWEDAC-ackrediterade provningslaboratorium enligt ISO/IEC 17025.
Vi hjälper företag inom industri, energi och infrastruktur att kontrollera både nya och befintliga komponenter.
Vad är oförstörande provning?
Oförstörande provning, eller ”OFP”, är ett samlingsnamn för ett flertal provningsmetoder som används för att undersöka ett objekts yta eller inre struktur utan att påverka dess fortsatta användning.
Till skillnad från förstörande provning behöver komponenten inte kapas, belastas till brott eller på annat sätt förstöras.
Detta gör det möjligt att kontrollera exempelvis rörledningar, tryckkärl, svetsförband och bärande konstruktioner direkt i anläggningen.
Resultatet ger ett dokumenterat underlag för att bedöma om objektet uppfyller aktuella krav, ritningar, standarder och acceptanskriterier.
Vad kan OFP upptäcka?
Med oförstörande provning kan vi bland annat upptäcka:
- Sprickor i svetsar och grundmaterial
- Bindfel och ofullständig inträngning
- Porositet och slagginneslutningar
- Korrosion, erosion och godsförtunning
- Lamineringar och materialskiktningar
- Ytfel och ytnära defekter
- Inre fel i gjutgods och smide
- Utmattningsskador
- Avvikelser i material och konstruktioner
Valet av metod beror på materialet, objektets utformning och var en möjlig defekt kan vara placerad.
Våra metoder inom oförstörande provning
Nordic NDT erbjuder flera metoder av oförstörande provning som kan användas var för sig eller kombineras beroende på material, konstruktion och vilken typ av fel som ska upptäckas.
Ultraljudsprovning - UT
Ultraljudsprovning använder högfrekventa ljudpulser för att hitta inre defekter och mäta materialets tjocklek.
Metoden används bland annat för att upptäcka:
- Sprickor och bindfel
- Porositet och slagginneslutningar
- Lamineringar
- Korrosion och godsförtunning
- Inre fel i svetsar, gjutgods och smide
Phased Array-ultraljud – PAUT
PAUT är en avancerad form av ultraljudsprovning där flera ljudelement styrs elektroniskt. Metoden ger en detaljerad och visuell presentation av provningsområdet.
PAUT lämpar sig särskilt för:
- Avancerad svetskontroll
- Kartläggning av korrosion
- Kontroll av komplexa geometrier
- Dokumentation av defekters position och utbredning
Radiografisk provning och digitalröntgen – RT
Radiografisk provning använder röntgenstrålning för att skapa en bild av objektets inre struktur.
Metoden kan bland annat visa:
- Porer
- Slagginneslutningar
- Bindfel
- Volymetriska defekter
- Avvikelser i gjutna och svetsade ko
Magnetpulverprovning – MT
Magnetpulverprovning används för att upptäcka ytbrytande och ytnära defekter i ferromagnetiska material.
Metoden är särskilt effektiv för att hitta:
- Sprickor i svetsar
- Utmattningssprickor
- Slip- och härdsprickor
- Defekter nära materialets yta
Penetrantprovning – PT
Penetrantprovning används för att upptäcka öppna defekter i ytan på både magnetiska och omagnetiska material.
Metoden kan användas på exempelvis:
- Rostfritt stål
- Aluminium
- Titan
- Svetsar
- Gjutna och bearbetade komponenter
Virvelströmsprovning – ET
Virvelströmsprovning är en elektromagnetisk metod för kontroll av elektriskt ledande material.
Metoden används bland annat för:
- Detektering av ytnära sprickor
- Kontroll av rör och värmeväxlare
- Sortering av material
- Mätning av beläggningar
- Kontroll av komponenter med begränsad åtkomst
Visuell kontroll – VT
Visuell kontroll är ofta det första steget i en provning. Med hjälp av rätt belysning, mätverktyg och optiska hjälpmedel kan synliga avvikelser identifieras och dokumenteras.
Visuell kontroll används bland annat för att bedöma:
- Svetsars utformning
- Ytfel och sprickor
- Korrosion
- Deformationer
- Mått och geometriska avvikelser
Tillämpningsområden inom oförstörande provning
Oförstörande provning används inom verksamheter där kvalitet, personsäkerhet och driftsäkerhet är avgörande.
Processindustri och petrokemi
Kontroll av rörledningar, cisterner, tryckkärl, pannor, ventiler och processutrustning. Provningen kan ofta utföras under pågående drift och användas som underlag för underhållsplanering.
Energi och kraftproduktion
Inspektion av komponenter i kraftverk, energianläggningar och distributionssystem. OFP bidrar till att upptäcka skador innan de leder till driftstopp eller haveri.
Stålbyggnad och konstruktion
Kontroll av svetsar och bärande delar i byggnader, broar, kranar, master och andra stålkonstruktioner vid både nyproduktion och återkommande inspektion.
Vindkraft
Provning av turbintorn, svetsförband, maskinhus, fundament och andra kritiska delar under tillverkning, montage och återkommande underhåll.
Tillverkningsindustri och gjuteri
Kvalitetskontroll av råmaterial, svetsade produkter, gjutgods, smide och bearbetade komponenter före leverans eller vidare produktion.
Läkemedels- och livsmedelsindustri
Kontroll av svetsar, rörsystem och processutrustning där höga krav ställs på kvalitet, hygien och spårbar dokumentation.
Gruv- och stålindustri
Inspektion av maskindelar, lyftutrustning, transportanläggningar, rör, valsade produkter och andra komponenter som utsätts för höga belastningar.
Infrastruktur och transport
Kontroll av broar, järnvägskomponenter, fordon, hamnanläggningar och andra konstruktioner där materialfel kan få stora konsekvenser.
Vanliga frågor om Oförstörande provning (OFP)
Vad är oförstörande provning?
Oförstörande provning, även kallat OFP eller NDT, är ett samlingsnamn för metoder som används för att kontrollera material, svetsar och konstruktioner utan att skada objektet.
Provningen kan upptäcka både synliga och dolda fel samtidigt som komponenten kan fortsätta användas efter kontrollen.
Vad är skillnaden mellan OFP och NDT?
OFP är den svenska förkortningen för oförstörande provning. NDT står för Non-Destructive Testing och är den engelska benämningen. Begreppen beskriver samma typ av provning.
Vilka fel kan upptäckas med OFP?
Med rätt metod kan OFP upptäcka bland annat sprickor, bindfel, porositet, slagginneslutningar, korrosion, godsförtunning, lamineringar, utmattningsskador och andra avvikelser i material, svetsar och konstruktioner.
Vilka metoder används inom oförstörande provning?
Vanliga metoder är ultraljudsprovning, phased array-ultraljud, radiografisk provning, digitalröntgen, magnetpulverprovning, penetrantprovning, virvelströmsprovning och visuell kontroll.
Vilken metod som passar bäst beror på materialet, objektets utformning och vilken typ av fel som ska upptäckas.
Hur vet man vilken OFP-metod som ska användas?
Valet av metod beror bland annat på material, tjocklek, geometri, åtkomlighet, förväntad defekttyp och gällande standarder.
Nordic NDT hjälper till att bedöma förutsättningarna och rekommenderar en lämplig metod eller kombination av metoder.
Kan OFP utföras under pågående drift?
Ja, i många fall kan provningen genomföras utan att produktionen behöver stoppas. Det beror dock på objektet, arbetsmiljön, säkerhetskraven och vald provningsmetod.
Skadas objektet vid oförstörande provning?
Nej. Syftet med OFP är att undersöka objektet utan att påverka dess funktion eller fortsatta användning. Vissa metoder kräver rengöring eller ytbehandling före och efter provningen, men själva komponenten förstörs inte.
Vilka material kan provas med OFP?
OFP kan användas på bland annat stål, rostfritt stål, aluminium, titan, gjutgods, smide, plast, komposit och betong.
Alla metoder fungerar inte på alla material, därför behöver provningen anpassas efter objektets egenskaper.
När bör oförstörande provning utföras?
OFP kan användas vid tillverkning, svetskontroll, montage, driftsättning, återkommande underhåll, skadeutredningar och periodiska inspektioner.
Provningen är särskilt viktig när ett materialfel kan påverka säkerhet, kvalitet eller driftsäkerhet.
Kan flera provningsmetoder kombineras?
Ja. Olika metoder upptäcker olika typer av fel. Genom att kombinera exempelvis visuell kontroll, magnetpulverprovning och ultraljudsprovning går det att få en mer heltäckande bedömning av objektet.
Hur dokumenteras resultatet?
Resultatet sammanställs i en provningsrapport med uppgifter om objektet, vald metod, provningsomfattning, utrustning, resultat och eventuella indikationer.
Dokumentationen ger spårbarhet och kan användas som underlag för underhåll, reparation eller fortsatt drift.
Vilka standarder gäller för OFP?
Fördelar med oförstörande provning
- Objektet kan fortsätta användas efter provningen
- Defekter kan upptäckas innan de orsakar driftstopp eller haveri
- Provningen kan ofta utföras på plats i kundens anläggning
- Flera metoder kan kombineras för ett mer komplett resultat
- Resultaten dokumenteras och kan följas upp över tid
- Provningen ger underlag för underhåll, reparation och fortsatt drift
- Kontroll kan utföras under tillverkning, montage och återkommande besiktning
- Mobila insatser kan genomföras i hela Sverige
Så väljer vi rätt provningsmetod
Det finns ingen enskild OFP-metod som passar alla objekt. Valet baseras bland annat på:
- Vilket material som ska provas
- Objektets form och tjocklek
- Om defekten förväntas finnas på ytan eller inne i materialet
- Vilken åtkomst som finns till objektet
- Gällande standard och acceptanskriterier
- Krav på dokumentation och spårbarhet
- Om provningen ska utföras under pågående drift
Vi hjälper till att bedöma förutsättningarna och rekommenderar den metod eller kombination av metoder som ger ett tillförlitligt resultat.
Tillämpliga standarder
Provningen planeras och genomförs enligt relevanta standarder, kundkrav och föreskrifter. Beroende på metod och uppdrag kan bland annat följande standarder vara aktuella:
- EN ISO 9712 – Kvalificering och certifiering av OFP-personal
- ISO/IEC 17025 – Kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier
- EN ISO 17635 – Allmänna regler för OFP av svetsar
- EN ISO 17640 – Ultraljudsprovning av svetsar
- ISO 11666 – Acceptanskriterier för ultraljudsprovning av svetsar
- EN ISO 17636 – Radiografisk provning av svetsar
- EN ISO 17638 – Magnetpulverprovning av svetsar
- EN ISO 3452 – Penetrantprovning
- EN ISO 17637 – Visuell kontroll av svetsar
Exakt metod, omfattning och acceptansnivå fastställs utifrån det aktuella objektet och uppdragets krav.