Uppkomsten: varför behövdes OFP?

Uppkomsten: varför behövdes OFP?

I takt med industrialiseringen på 1800-talet blev maskiner, ångpannor, järnvägar och fartyg allt större och kraftfullare. Problemet var att dolda sprickor och materialfel inne i metallen kunde leda till katastrofer. Ångpannor exploderade, järnvägsaxlar brast och människor dog. Det fanns ett akut behov av att kunna hitta fel inuti en komponent utan att förstöra den, för om man sågade itu delen för att kontrollera den kunde man ju inte längre använda den.

De allra tidigaste metoderna var enkla. Man tittade helt enkelt på ytan (visuell kontroll), och smeder knackade på metall och lyssnade på klangen, för en spricka ger ett annat ljud. På järnvägarna användes redan i slutet av 1800-talet den så kallade ”olje och krita”-metoden, där olja trängde in i sprickor och sedan avslöjades av ett vitt kritlager. Det var i praktiken den första formen av penetrantprovning.

De första metoderna och vilka som var först

Det som gjorde OFP till en riktig vetenskap var en rad genombrott under första halvan av 1900-talet:

• Radiografi (röntgen): Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålningen 1895 i Tyskland. Nästan direkt insåg man att strålarna kunde användas för att se in i föremål, och det blev grunden för att fotografera dolda fel i metall.
• Magnetpulverprovning: Amerikanen William Hoke lade 1918 märke till att fina metallpartiklar bildade mönster på magnetiserade delar och avslöjade sprickor. Alfred de Forest utvecklade sedan detta till en praktisk metod under 1920 och 1930-talen.
• Penetrantprovning (modern): Bröderna Robert och Joseph Switzer i USA utvecklade den fluorescerande penetranten kring 1940-talet, vilket gjorde metoden betydligt känsligare än den gamla olje och krita-tekniken.
• Ultraljudsprovning: Den sovjetiske forskaren Sergej Sokolov föreslog redan 1929 att ljudvågor kunde användas för att hitta fel i material. Amerikanen Floyd Firestone tog steget till en praktisk apparat och patenterade sin ”Reflectoscope” 1942, vilket räknas som ultraljudprovningens genombrott.
• Virvelströmsprovning: Bygger på Michael Faradays upptäckt av elektromagnetisk induktion från 1831, men det var tysken Friedrich Förster som utvecklade praktiska mätinstrument under 1940 och 1950-talen.

Tillväxten: vad fick branschen att växa?

Andra världskriget var den stora vändpunkten. Flygindustrin krävde lätta men extremt säkra komponenter, och där fick man helt enkelt inte ha dolda fel. Behovet av tillförlitliga kontrollmetoder exploderade. År 1941 grundades branschorganisationen ASNT i USA, vilket var ett tecken på att OFP nu var ett eget yrkesområde. Efter kriget drev kärnkraften och rymdindustrin på utvecklingen ytterligare, och nu började man ta fram standarder och certifieringar för hur provning skulle utföras och av vem.

Mognad och idag

Idag är OFP en mogen och högteknologisk bransch. De klassiska metoderna finns kvar men har blivit digitala och automatiserade. Ultraljud har utvecklats till avancerad phased array-teknik, radiografin har fått datortomografi (CT), och nu kommer artificiell intelligens in för att tolka resultat. Grundtanken är dock exakt densamma som på 1800-talet: att hitta felet innan det orsakar en olycka, utan att förstöra det man kontrollerar.